Finns det en metod i undervisning av läsförståelse?

1. Om du vill att dina elever ska gå på djupet med texter. Välj QtA!

2. Om du vill att dina elever ska bli bra på att ställa frågor till texten. Välj RU!

3 Om du vill vara tidseffektiv. Välj IT!

Dessa ord är Monica Reichenbergs. - Varför välja frågar jag mig?

Dessa forskningsbaserade metoder kompletterar och berikar varandra. Genom strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier når vi textens innehåll och genom att ställa olika typer av frågor når vi textens djup och kan läsa på, mellan och bortom raderna. Genom att hela tiden ha författarperspektivet före, under och efter läsning får vi syn på vem som har skrivit texten, syfte, budskap m m. Tillsammans blir vi medvetna om hur författaren faktiskt påverkar textens innehåll och läslighet.

I vår studiehandledning i projektet "En läsande klass"har vi verkligen försökt att få dessa forskningsbaserade modeller att genomsyra lektionsplaneringarna och vår undervisning. På varje sida har vi gett förslag på bra frågor att ställa under läsningen. När vi arbetar med strategin att reda ut oklarheter funderar vi över om författaren kunde ha använt ett annat ord, varför författaren använt just det ordet m m. När vi tränar oss på att ställa olika typer av frågor funderar vi över budskapet med texten, vad författaren vill att vi skall lära oss, vad författaren har gett för ledtrådar i texten o s v. Under vissa teman betonar vi dessutom författarperspektivet ännu mer då vi jämför faktatexter med samma innehåll och tema texters budskap.

Genom att låta QtA genomsyra vår undervisning låter vi ansvaret för texten gå över till författaren och eleverna fråntas risken att skuldbelägga sig själva att de inte förstår. Detta har jag ett tydligt exempel från vår egen undervisning. En flicka i åk 2 fastnade på ordet orkidé som hon inte förstod. Författaren gav inga ledtrådar till betydelsen i texten och texten innehöll inte heller någon bild. Flickan uttryckte då; ” Min Konstnär kan inte arbeta om inte författaren ger mig kunskap om vissa saker”. Hon kunde alltså inte få någon inre bild av ordet då inte texten och författaren gett henne den informationen hon behövde. Att gå utanför texten och ifrågasätta författaren när man går i åk 2 är stort och hade inte skett om vi inte arbetat medvetet och strukturerat med detta.

Monica Reichenberg höjer också ett varningens finger när det gäller att ha övertro på en metod och kritiserar ELK för att fokusera för mycket på en metod. ”Alla barn är olika och därför behövs olika metoder.” Efter att i 15 år mött elever i specialundervisningen med olika behov och förutsättningar är jag helt övertygad om detta – det finns inte EN rätt metod. Just därför har vi varit så otroligt noga med att förklara att En läsande klass inte är en metod utan ett förhållningssätt till texter med dialogen i centrum. Ett arbetssätt som innebär att man har verktyg för att samtala om text före, under och efter läsningen. Läs mer om detta här; http://marietrapp.blogspot.se/2014/09/debattartikeln-i-pedagogiska-magasinet.html

En hyllning till textsamtalet

Under ca 5 år år har jag haft strukturerade samtal om texters innehåll. Dessa lektioner har alltid varit mina favoritlektioner eftersom man aldrig riktigt vet var man hamnar och att man genom diskussioner om texten når fram till att prata om alla möjliga ämnen, lätta som svåra.

Idag hade jag ett av mina absolut bästa lässtrategipass där texten grep tag i oss och vi förstod den på flera plan. Att detta pass blev så lyckat beror nog på flera saker. Dels för att jag arbetat med denna text tillsammans med både elever och pedagoger tidigare och dels för att jag använde mig av "EPA-metoden".

Inför en lässtrategilektion  är det viktigt att vara förberedd. Att man läst texten före man läser den tillsammans med eleverna och att man funderat över syftet, frågeställningar, begrepp m m. Jag var verkligen förberedd inför denna lektion och kunde guida eleverna igenom texten. Göra lässtopp där det kändes passande, tänka högt, utreda begrepp m m vilket säkert var en bidragande orsak till att jag upplevde denna lektion som extra lyckad.

EPA innebär att man går från elevens eget tänkande till att man tänker i par för att tillsist tänka tillsammans.Jag lät eleverna få fundera ut frågor på texten på olika nivåer först ensamma och sedan tillsammans med en kompis. Aktiviteten i klassrummet blev påtaglig och elever som annars inte säger så mycket var först med att räka upp handen. När det sedan  blev dags att ställa frågorna i helklass och svara på de frågor som ställts blev eleverna så ivriga att de klättrade på bänkarna för att jag skulle se att de ville vara med och samtala kring sina tankar om texten

Texten vi läste är hämtad ur ett material som heter "Mellan raderna" och skriven för att man skall kunna leta ledtrådar i texten och göra inferenser. ( Här hittar ni texten)  Elevgruppen som jag arbetade med var elever från åk 1 och åk 2. Tillsammans har vi under flera veckors tid övat oss på att ställa frågor på olika nivåer och idag var det dags att ställa olika typer av frågor på texten.Frågorna som dök upp i klassrummet var verkligen av allehanda slag, både på, mellan och bortom raderna. När en elev ställde frågan "-Hur gammal är Tony?" togs diskussionen ännu en nivå och eleverna funderade och gjorde kopplingar till sig själva.-" Han måste vara äldre än oss eftersom han går själv på stan". -"Han måste vara vuxen eftersom han dricker te". -"Han är nog gammal eftersom han behöver en kom i håg-lista". Helt underbart att lyssna på elevernas tankar och förmåga att argumentera för sin tanke/åsikt.

I textsamtal finns inga rätt eller fel, inga dumma eller konstiga frågor. 

Vi lär oss lyssna på varandra och vi får syn på våra tankar. 
Genom textens innehåll gör vi kopplingar till oss själva och texten får liv.

"Fröken tjuvlyssnar"

Vi har läst om Astrid Lindgrens barndom, vuxna liv och hennes liv som författare i grupper. Varje grupp har haft en text som de läst och bearbetat. De har ställt frågor på det viktigaste i texten och sedan svarat. Svaren har de sedan fått ta med sig in i nya tvärgrupper där de först berättat vad de läst och lärt sig för varandra och sedan tillsammans skapat en gemensam faktatext om gruppens samlade kunskap om Astrid Lindgrens liv. Under själva skapandet av faktatexten har fröken tjuvlyssnat och njutit av ett fantastiskt samarbete och textbearbetning/textskapande i grupp. Njut ni också av denna lilla film och arbetssätt!

Astrid, Läsfixarna och Cirkelmodellen - en oslagbar kombination i ett språkutvecklande arbete

Äntligen har vi startat upp vårt fantastiska tema som skall sträcka sig långt in på vårterminen. Eleverna fick för ett par veckor sedan vara med om att öppna en resväska med lite olika saker som tillsammans var ledtrådar som skulle leda fram till en person. I väskan fanns en flaggstång,en soppskål, en spik, en gris, en råtta, en polkagris och en ärta. Tillsammans kunde vi klura ut att dessa saker var hämtade från Astrid Lindgrens fantastiska värld.

Fas 1
Efter att vi konstaterat att den person vi sökte var Astrid Lindgren såg vi två filmer om Astrid som person och författare. Då vi denna vecka introducerat lässtrategin att ställa frågor på text (Reportern) fick eleverna användning för den under filmen. Så fort det fanns en undring och fråga räckte eleverna upp handen och vi pausade filmen. Övriga elever fick svara och även fundera ut vilken typ av fråga det var som ställts. På, mellan eller bortom raderna. Efter denna lilla introduktion och första bekantskap med en av våra största svenska författare ville vi att eleverna skulle få med sig en gemensam upplevelse och erfarenhet. Vi begav oss ner till gymnastiksalen och spelade "Astrid- spelet". Eleverna fick pröva att gunga i Lottas nya gunga, att hoppa med paraply från vedbodtaket, att hoppa över Helvetesgapet och åla i Mattistunneln m m. När eleverna klarat uppdraget var det dags att göra som Pippi och inte nudda golv samtidigt som de letade efter Pippis guldpengar. Lite rikare på guld och på upplevelser har vi fortsatt in i Astrids magiska värld genom olika typer av texter.

Eftersom vi under denna första introduktionsvecka skapat en gemensam plattform kring vår förförståelse och förkunskap kring Astrid Lindgren som person och författare och lite kring hennes böcker var det nu dags att sätta på pränt vad vi faktiskt vet om Astrid Lindgren. Vi skapade en VÖL - tabell på tavlan och öste på med allt som vi faktiskt vet om henne. När detta var gjort tog vi nästa steg och eleverna fick fundera över vad de skulle vilja veta. Med fantasins hjälp fick de tänka sig att Astrid skulle kunna komma in genom dörren och vi skulle kunna ställa frågorna till henne. Eleverna skrev frågorna med en skrivkompis och vi la symboliskt ned dem i ett kuvert. Detta kuvert skall vi förstås återkomma till längre fram då eleverna samtidigt skall fundera över vad de lärt sig om Astrid Lindgren.

Fas 2 Eftersom det tyvärr är omöjligt att få besök av Astrid letade vi fram de böcker och texter vi kunde hitta på skolan och på biblioteket kring henne som person och författare. I "En läsande klass" finns 15 texter om olika författare och en handlar faktiskt om Astrid Lindgren.Här hittar ni den;  Text om Astrid Lindgren
Denna text läste vi tillsammans och bearbetade texten med hjälp av våra läsförståelsestrategier. Eftersom vi har fokus på Reportern just nu  så blev det många frågor framförallt på ytan. Efter denna gemensamma läsning var det dags för eleverna att pröva sina vingar och läsa i grupper. Vi plockade fram olika texter som alla handlade om Astrids liv och eleverna fick i uppgift att läsa och bearbeta text. Tillsammans skulle de skriva ner frågor och svar för att ta med sig in i fortsatt arbete. För när grupperna läst och bearbetat texten fick de öva på vad de lärt sig utifrån frågor och svar och därefter sätta sig i tvärgrupper och berätta för klasskompisar som inte läst samma text.

Eftersom vi har en 1-3:a är det några elever som är precis i början av sin läs- och skrivinläsning. De eleverna läste tillsammans med en av oss pedagoger men uppdraget var detsamma. Att ställa frågor,svara på frågor och berätta för varandra vilken ny kunskap de fått med sig. I denna grupp fanns det dessutom tid över så de fick göra ett bildspel i animoto om Astrids liv också.

Fas 3-4 Nästa steg (nästa vecka) blir nu att skriva ned vad de lärt sig i en faktatext om Astrid Lindgren. Eleverna skall för första gången få skriva i google drive och dela med sina skrivkompisar och oss så att vi också kan bearbeta texten samt kommentera. De elever som vi upplever ännu inte är redo för att skriva en faktatext om Astrid på egen hand får först göra det tillsammans med oss i grupp.

Parallellt med detta arbete om Astrid som person har vi även högläst ur "Visst kan Lotta cykla", "Pippi Långstrump", "Karlsson på taket" och eleverna har fått välja bland Astrids böcker för att läsa tillsammans i par eller grupp. Även här finns det elever som inte riktigt ännu fixar att läsa Astrids texter och då finns det ju en hel del texter och textutdrag  i en läsande klass. Dessutom är de inlästa så att eleverna kan lyssna på dem. Här är ett exempel; Inläst text om Emil i Lönneberga
Hela tiden använder vi våra läsförståelsestrategier och har de som stöd i samtal kring textens innehåll.

Nu undrar ni förstås hur vi skall hålla liv i detta tema under 15 veckor? Det blir inte så svårt eftersom vi utgår från kursplanens mål i SO/NO och bakar in svenskämnet i det arbetet. Vi kommer att lära Pippi hur hon kan leva lite hälsosammare, vi kommer att ta oss an begrepp som tyngdpunkt, friktion och balans genom att analysera bilderna i Astrids böcker. Vi kommer att jämföra förr och nu med fokus på traditioner, diskutera rätt/orätt, gott/ont samt djupdyka i hur det kan vara att flytta/fly med utgångspunkt i Astrid Lindgrens litteratur.

Reflektioner efter några spännande dagar i Finland

Hemma igen efter några fantastiska dagar i Finland. Spännande möten, utbyte av erfarenheter och intressanta föreläsningar. Även om jag tillsammans med min nyköpingskollega Marika Nylund Ek föreläste så fick vi också påfyllning när det gäller läsundervisning, läsforskning och litteratur. Vi lyssnade på den finlandssvenska läsambassadören Katarina von Numers-Ekman och fick inblick i många saker som rör den finlandssvenska skolan. Hon berättade om olika läsprojekt som är på gång i dessa skolor, tankar kring den nya läroplanen och syftet med läsambassadörens arbete o s v. På hennes blogg finns många godbitar att hämta.http://lasambassadoren.fi/startsidan/

Efter att fått vara med under 2 hela utbildningsdagar för dessa finlandssvenska pedagoger så imponeras jag av det genomtänkta upplägget, strukturen och att tid för både samtal och reflektion ryms i utbildningsdagarna. Mellan föreläsningarna låg nämligen tid för skolvisa diskussioner i både kartläggande syfte och visionstankar. Varje skola hade dessutom möjlighet att efter avslutad utbildningsdag skriva ner hur de skulle vilja fortsätta sitt arbete, vilka resurser de skulle vilja ha hjälp med och så skulle de kunna få ta del av projektpengar. Under dessa diskussioner fick vi verkligen ta del av det inre arbetet på skolorna, tänk kring schema, undervisning och skolutveckling.

Under våra föreläsningar som bestod av två delar fick pedagogerna ta del av vår undervisning i läsförståelsestrategier, språkutvecklande arbetssätt och projektet "En läsande klass". Vi hade en föreläsningsdel och en workshops. Jag tror aldrig att jag har träffat på så samarbetsvilliga, diskussionslystna och frågvisa pedagoger. Det var fantastiskt roligt att få samtala om text tillsammans med dem.

Första dagen tillbringades i Pedersöre och den andra dagen i Åbo. I Åbo var programmet ännu mer spännande då Barbro Westlund och Mia Österlund också skulle föreläsa. Här ser ni hur programmet för dagarna såg ut; http://www.cll.fi/wp-content/uploads/2014/09/L%C3%A4sandets-g%C3%A5ta.pdf


Jag är verkligen imponerad av Barbro Westlund som knyter forskning och praktik på ett så tydligt sätt. Som vanligt när jag lyssnar på henne så får jag med mig en hel del kloka ord i mitt fortsatta arbete både mot de elever jag undervisar och de pedagoger jag handleder. Att samtala om text och undervisa i läsförståelse handlar om att" bygga tankar tillsammans". För att lyckas med en lässtrategiundervisning måste man som pedagog bli medveten om hur man använder sina egna strategier. Westlund menar att mycket av förståelsearbetet kring en text utgår från textkopplingar. Det är genom textkopplingarna som två sanningar möts och det är genom textkopplingarna som vi får syn på elevernas utveckling. Redan mycket tidigt och genom att använda bilder kan vi få syn på detta och samtala om det. 

Enligt Westlund är det viktigt att inte isolera strategier. Man kan introducera en strategi i taget men det är viktigt att bli medveten om att de hör ihop. Att man ser strategierna som en verktygslåda och plockar fram de eller dem verktyg man behöver för tillfället för att nå textens djup. En viktig strategi är att visualisera - skapa inre bilder. Det handlar om vilka sinnesförnimmelser man får utifrån texten beroende på vilka erfarenheter man har och vilken bakgrundskunskap som finns.Det handlar inte om att låta eleverna rita bilder utifrån texterna utan att samtala och jämföra varandras upplevelser.

Läsförståelse behöver förstås som ämnesspecifik och god läsförståelse på skönlitterära texter behöver inte med automatik innebära god förståelse på faktatexter. Man måste arbeta med olika texter och texttyper. Westlund förde fram hur viktig närläsningen är och att vi genom den får syn på genretypiska drag, ämnesspecifika ord m m i alla texter.När det gäller val av texter måste vi alltid ställa oss frågorna; - Varför skall vi läsa denna text? Hur kan jag använda denna text med mina elever? Även om Barbro menar att textvalet måste utgå från pedagogen och undervisningsgruppen ger hon exempel på hur bra både visor och dikter kan vara för att identifiera huvudbudskapet i en text. Hon tipsar även om sagor och bilderböcker som utgångspunkt för att göra inferenser. 

Det är viktigt att vi skapar ett ämnesspecifikt språk i läsförståelse men det skall inte utgå från Läsfixarna och benämningen på figurerna utan istället om vad det är vi gör när vi läser. Figurerna kan vara ett tillfälligt tankestöd för yngre elever men snart nog måste vi börja prata om strategierna.

Två viktiga ledord avslutade föreläsningen;

Engagerande lärandetid och Fokuserad undervisning

Lite tankar från ett vintrigt Finland

I morgon är det dags igen att gå upp på scenen efter Barbro Westlund. Som forskare är hon orolig över vårt projekt "En läsande klass och hur detta projekt kan komma och landa i svensk skola. Jag tycker att vi skall ta denna oro på allvar och se riskerna men samtidigt lita till oss själva och göra det vi tror på och känner fungerar. Barbro kommer säkerligen peka på dessa risker i morgon även om vi befinner oss i ett annat land och därför har jag redan nu funderat över hennes oro och kritik

Pedersöre

Westlund menar att vi gör fel när vi introducerar lässtrategier och tar en strategi i taget och befäster den under några lästilfällen. Strategier skall användas vid behov och inte samtidigt. Men då undrar jag hur vi skall kunna synliggöra våra tysta tankeprocesser och som pedagog visa på hur vi använder resp. strategi? I vår undervisning introducerar vi en strategi i taget och när den är introducerad finns den med så fort vi tar oss an en text. Vi gör det under några enstaka lektionstillfällen och när alla strategier är introducerade genom modellektioner och genom att vi har prövat tillsammans använder vi de strategier vi behöver för att förstå en text på djupet. Just denna strukturerade inlärning har jag upplevt hjälper eleverna att förstå vad det är vi gör och att de då får verktyg med sig in i alla olika texttyper i alla ämnen.

Westlund menar att personifieringen och konkretiseringen av dessa strategier i form av figurer är farlig eftersom eleverna då inte blir medvetna om det vi gör. Hon menar dock att det är en inkörsport och ett tankestöd för yngre elever. Här håller jag till fullo med Barbro. Vi använder Läsfixarna vid introducerandet men redan från början finns de olika förmågorna också med att; att förutspå, att utreda nya ord och uttryck, ställa frågor, sammanfatta och att se inre bilder.

W menar att det inte är strategierna som skall styra val av text utan att man skall välja text utifrån sig själv och sin grupp. Även här håller jag med Barbro och jag tycker verkligen att man skall se ”En läsande klass” som ett smörgåsbord av texter. Att man utifrån sin egen undervisning skall plocka in de texter som är aktuella i de ämnesområden man arbetar med. Dock är det samma sak här att vi har skrivit modellektioner som skall ses som stöd och inspiration hur man kan tänka högt när man introducerar strategierna. Vi har just till dessa texter valt utifrån intresse och engagemang men också hur det har fungerat i våra klassrum vid introducerandet av strategierna.

Enligt W så kan ELK bli en receptbok och visst kan den det men jag tycker man underskattar och nedvärderar lärares proffessionalism när man uttrycker det så.  Det finns risker med alla läromedel, olika typer av arbetssätt o s v och det kräver av oss lärare att vi har ett kritiskt förhållningssätt och sovrar i det stora utbud som finns. Vi skriver att ELK som skall ses som en inspirationskälla och att man måste göra materialet till sitt eget.

Det finns en risk att figurerna tar överhanden och man glömmer innehållet i texten. För mig är strategierna ett stöd och ett verktyg för att skapa motivation och engagemang i en text. Verktyg att nå textens djup och innehåll. Jag har flera ggr skrivit om hur lässtrategilektionerna kan ta mig och gruppen precis var som helst eftersom jag utgår från eleverna och deras frågor, tankar om textens innehåll. På varje sida i handledningen skriver vi att; -Var inte rädd att släppa taget om strategierna när diskussionerna tar fart i klassrummet. Knyt ihop på slutet istället och diskutera vilka verktyg ni använt i textsamtalet.

Det har aldrig varit vår avsikt att ELK skall användas som en receptbok och jag tycker inte vi kan göra det tydligare när vi visar på hur detta förhållningssätt till texter skall införlivas i den egna undervisningen i alla ämnen. En Läsande Klass är en STÖDSTRUKTUR och en INSPIRATIONSKÄLLA. Vi visar dessutom på hur arbetet med läsförståelsestrategier är en del i Ett språkutvecklande arbetssätt och ger exempel på hur läsa och skriva går hand i hand bl a genom ”Cirkelmodellen”

Tjusningen med textsamtal är att man aldrig riktigt vet var man hamnar.

I morgon är det dags igen! Att introducera Reportern som jag upplever som en nyckelstrategi. Genom att ställa olika typer av frågor får texterna liv och vi kan förstå det vi läser på djupet. Jag kommer att använda mig av det material som finns på  hemsidan till "En läsande klass" och börja med att modellera hur man kan ställa olika typer av frågor till mycket korta texter.Vi kommer att använda visningsbilden och läsa den korta texten om hararna.

Genom att klicka på den interaktiva tavlan visar jag eleverna vilka olika typer av frågor det finns.
Här är en länk till den interaktiva tavlan;
http://www.enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/05/boken-med-hararna1.pdf

Vi kommer även att läsa  modelltexterna om Lekparken och Cykeltävlingen. Jag tänker högt kring vilka frågor man kan ställa och var i texten jag hittar svaret. Jag visar också på att en del svar inte går att hitta i texten utan svaret finns hos oss själva. Hela tiden så pekar jag på visningsbilden som vi har uppsatt på väggen.

Eftersom vi har två lässtrategipass i morgon så tar jag tillfället i akt att fokusera på Reportern även när vi läser i vår gemensamma läslära Vips.

Eftersom eleverna fortfarande inte är så varma i kläderna och eftersom detta med att ställa frågor är nytt för en del kommer jag även detta pass och några till framöver vara den som ställer frågorna. Eleverna kommer självklart att få vara med och svara på frågorna samt att de får fundera på vilken typ av fråga det är jag har ställt.

Kapitlet som jag skall läsa i morgon handlar om den lilla valpen Vips som blivit instängd i en hiss. Denna hiss är inte vilken hiss som helst utan man kan styra den med hjälp av sina tankar och sin vilja. Lilla Vips vill så gärna träffa sin mamma så han styr i hissen rakt upp i en annan värld. ...."Marken utanför hissen var vit och mjuk. Den verkade vara gjord av maränger och vispgrädde, men de kunde gå där utan att sjunka ner. Överallt låg roliga pinnar och olika stora bollar i regnbågens alla färger. Här och där fanns gropar och spännande tunnlar som Vips ville undersöka, men han följde ändå efter de osynliga små"...... Även om vi kommer att fokusera på Reportern i morgon så kommer vi ju använda de strategierna som vi redan introducerat och använt och under detta stycke kan det väl inte passa bättre än att plocka fram Konstnären och se vilka inre bilder texten skapar.

Det är alltid viktigt att förbereda sig innan ett lässtrategipass men när man skall ställa olika typer av frågor på en text är det extra viktigt. Ibland måste man ju faktiskt klura lite själv över vilka frågor man kan ställa - framförallt när det gäller frågor mellan raderna. Jag har därför både markerat lässtopp och skrivit ner förslag på frågor inför morgondagen. Jag har också strukit under ord som jag tycker är viktiga för sammanhanget och som jag tror kan behöva utredas samt markerat när jag tycker det är lämpligt att plocka fram Spågumman.Om inte eleverna reagerar på de orden som jag markerat så kommer jag ända att stanna upp vid lässtoppen och utreda dem. För som sagt när strategierna väl är introducerade så skall de användas så fort vi tar oss an en text. Vi måste ju dessutom fylla på vår Detektivtavla som hör till boken om Vips.

Även om jag har undervisat i lässtrategier under flera år och samtalat om text hur många gånger som helst så längtar jag verkligen till morgondagen när det är dags igen. Man vet ju aldrig riktigt var man hamnar och detta blir extra tydligt när Reportern kliver in. Vilka kopplingar kommer eleverna att göra till texten? Kanske måste jag vara beredd på att det kommer att handla om mycket om känslor i morgon. Hur det kan vara att sakna någon så mycket som Vips har saknat sin mamma. Ja spännande blir det!

Språkinriktad undervisning om Matsmältningen

"Genom undervisningen skall eleven få möjlighet att ställa frågor om människan utifrån egna händelser och upplevelser. Undervisningen skall bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll."

"Eleverna skall använda biologins begrepp, modeller och teorier för att förklara biologiska samband i människokroppen."

"Undervisningen skall innehålla människans kroppsdelar, deras namn och funktion." 

  (Lgr 11)

Med dessa rader hämtade ur vår kursplan har vi planerat vårt tema om Människokroppen med fokus på matsmältningen och kroppens inre organ. Som alltid när vi planerar ett tema gör vi det med språket i fokus. Vi har valt att utgå från Gibbons fyrfältare vid planeringen av detta område.(Stärk språket stärk lärandet,Gibbons). Tanken är att man ska börja i det talade, vardagliga språket och stötta eleverna mot det mer ämnesspecifika språket.

Fas 1
Som en gemensam uppstart och som ett litet experiment gav vi oss ned i gymnastiksalen där hela hallen blivit omvandlad till en människokropp med kroppens alla inre organ som vi använder när vi äter mat och maten skall gå genom det vi kallar för matsmältningsapparaten. Eleverna delades in i smågrupper och fick uppmaningen att de lugnt och fint skulle ta sig igenom alla "stationer" och samtidigt fundera över vad det var de upplevde tillsammans.

Vi pedagoger hade spridit ut oss i gymnastiksalen och gjort som en bana för eleverna att ta sig igenom. Det första som hände när eleverna kom in var att vi fröknar puffade på dem med stora vita kuddar(tänder). Vi sprutade även vatten på eleverna med vattensprutor.(saliv) Därefter fick eleverna åla genom en smal tunnel (matstrupen). Som nästa steg fick de krypa in i två upp och nervända mål med massor av olika bollar i. (magsäcken). Även där sprutade vi pedagoger vatten på eleverna med vattensprutor (magsyra) före det var dags att åla sig igenom ihopbundna rockringar med blöta tygtrasor hängande i mitten (tunntarmen). Återigen blev eleverna attackerade av pedagogerna med dammsugare i händerna. Genom denna sug sögs den sista näringen ut från maten i tjocktarmen. Tillsist skulle varje elev pressa sig ut genom en ihoprullad matta ut i omklädningsrummet. (äntarmen). Väl tillbaka i klassrummet fick eleverna sätta ord på det de varit med om i de grupper som gått tillsammans i gymnastiksalen.

Fas 2
Nästa tillfälle var det dags för oss pedagoger att introducera de nyckelord och begrepp som vi ville att eleverna skulle få med sig. Vi hade skrivit ut orden och gjort som skyltar som vi satte dit med häftmassa i anslutning till bilden här ovan.( Bilden var då förstås utan begreppen.) Tillsammans reflekterade vi över vad vi varit med om i gymnastiksalen och vi lät denna gång maten passera på bilden och för varje ny kroppsdel pratade vi om vad den hette och vilken funktion den har för vår matsmältning.

Fas 3
Tredje tillfället fick eleverna återigen i grupp skapa en egen människokropp på ett papper. Rita ut de olika kroppsdelarna och med garn visa hur långa tarmarna var bl a. Nyckelorden hade de fortfarande tillgång till på små skyltar och kunde med hjälp av dem benämna och använda de ord som de nyligen lärt sig. Eleverna fick i sina smågrupper berätta i tur och ordning med bild- och ordstöd vad som händer i vår kropp när vi äter. Alla elever fick ta de nya begreppen i sin mun och berätta för sina kamrater. En del elever behövde lärarstöd i denna lilla redovisning andra fixade det helt på egen hand.

Fas 4
Slutligen var det dags att använda det skrivna språket och skriva ned hur matsmältningsprocessen går till. Eleverna fick skriva 2 och 2 på dator och till sin hjälp hade de återigen de nyckelord som vi introducerat och tidigare använt i det talade språket.

Efter dessa lektioner var eleverna väl förberedda att ta sig an läromedelstexter som handlar om matsmältningen. I materialet "En läsande klass" finns i åk 1-3 femton texter som handlar om Människokroppen. Vi valde en av dessa som handlade just om matsmältningen.

http://enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/03/magen_o_tarmarna_puls_no_boken_skarm.pdf

Några elever arbetade sig igenom texten tillsammans med en läskompis medan större delen av klassen läste texten gemensamt. Eftersom eleverna nu hade stor samlad förkunskap om ämnet gick det lätt att ta till sig texten och förstå den. Vi la stor vikt vid att eleverna fick ställa egna frågor på texten för genom just detta kunde vi bedöma vad de tagit till sig och förstått. Vi kunde se
vilka begrepp som nu var införlivade i deras eget ordförråd. Som stöd i detta arbete använde vi och dokumenterade i läslogg "Stjärnläsaren Fakta" Vi använder lässtrategierna som en naturlig del i den undervisning som är aktuell för oss i alla ämnen.

Att införliva lässtrategier i den egna undervisningen i alla ämnen.

Från tal till skrift

"Tidigare erfarenheter bildar ett sammanhang och mot bakgrund av det kan man tolka den nya erfarenheten...tidigare erfarenheter tjänar som de sammanhang inom vilka språket skall förstås." 

(Sid 78 i Stärk språket stärk lärandet av Pauline Gibbons.)

I vår lärmodul "Språk i alla ämnen för alla elever" har vi denna vecka fokuserat på hur talet är en bro till skrift och planerat och genomfört ett arbetsområde utifrån Gibbons fyra faser.

Gibbons fyra faser

Vi valde att använda detta språkutvecklande arbetssätt utifrån ett tema om svampar. Eftersom vi redan hade ett inbokat besök av Naturskolan kändes det naturligt och bra att ta tillvara på detta och se om vi kunde fokusera extra mycket på språket och göra en planering som går från det talade vardagsspråket till det skrivna skolspråket.

Fas 1 
Väl framme i skogen blev eleverna indelade i små grupper med uppmaningen att de tillsammans skulle klara av en utmaning. De skulle följa ett rep och utmed detta rep skulle de leta efter saker som inte hörde till naturen. De skulle tillsammans leta rätt på 10 saker, komma ihåg dessa och fundera ut någonting som alla saker hade gemensamt. Eleverna antog uppdraget och tog sig längst repet diskuterande vad de såg på vägen. Väl framme vid samlingsplatsen placerades alla saker på en filt och eleverna fick återigen med sitt språk benämna vad de sett och vad de olika sakerna hade gemensamt. Med lite hjälp och med lite ledtrådar kom de fram till att den gemensamma nämnaren var svamp.

Eleverna fick därefter i grupp uppdraget att hitta olika typer av svampar och att sortera dem efter utseende, färg och storlek. Till sin hjälp fanns svampböcker och en karta över olika svampsorter.

Det var underbart att höra eleverna diskutera svamparnas utseende, form och egenskaper. Här fanns inga rätt eller fel utan alla tankar och funderingar var välkoma och eleverna utgick från sitt eget vardagsspråk.

Fas 2

Några dagar senare var det dags igen för" tema svamp" och även denna gång valde vi att vara i vår underbara skolskog. Nu var det dags att introducera begrepp och nyckelord som vi ville att eleverna skulle införliva i sitt eget ordförråd och senare kunna använda i skriftspråket. På väg till skolskogen hade vi så fantastisk tur att vi hittade två jättefina champinjoner där vi tydligt kunde se både skivor, ring, hatt och fot. Begrepp som vi nu tog upp och undervisade om.

Utifrån bilder som vi plastat in berättade vi om svampens alla delar, om olika svampsorter och hur svampar samarbetar med träd. Vi visade på de 12 olika nyckelord som vi plockat ut och skrivit ut på små papperslappar. Självklart blev detta lite av en repetition från gången innan då eleverna bekantat sig med svamparna och svamparnas olika delar men nu fick de både höra och läsa orden samtidigt som vi undervisade om dem.

Fas 3

Eleverna blev nu återigen indelade i små grupper med uppdraget att berätta för varandra utifrån bilder och nyckelord allt de lärt sig om svampar. När de tränat i sina grupper skulle de påkalla en lärares uppmärksamhet och redovisa för henne. Det var helt fantastiskt att höra hur eleverna tog de nya begreppen i sin mun och samtalade om svampar på ett språk som låg mycket närmre det skrivna språket än det talade.

Fas 4
Väl tillbaka i skolan var det dags att använda sin nyvunna kunskap och de nya begreppen in i en faktatext om svampar. Eftersom vi har en 1.3:a så nivåanpassade vi och lät de yngsta eleverna skapa en gemensam text utifrån ett samtal om vilka ord och meningar som skulle finnas med.

De lite äldre eleverna fick tillsammans med en skrivkompis förfoga över nyckelorden och utifrån dem författa en faktatext. Här var det inte själva skrivandet som gav oss pedagoger gåshud utan diskussionerna utifrån orden. Tillsammans laborerade de med orden för att få dem i en bra ordning och i ett sammanhang. De plockade med orden och samtalade samtidigt som de skrev på dator. Resultatet blev fantastiskt fina faktatexter med många nya ord och begrepp.

I Gibbons bok finns även en femte fas i detta språkutvecklande arbete och det är att ta sig an och läsa en faktatext. Detta uppdrag kommer vi att ta oss an nästa vecka och då med ordentliga förkunskaper och erfarenheter i bakfickan. Texter om svampar finns att hämta på hemsidan till "En läsande klass". 

http://enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/03/karljohan_kann_igen_25_svampar.pdf

Tillsammans kommer vi att bearbeta texten med hjälp av läsförståelsestrategier som vi brukar, men jag är övertygad om att fler elever kan tillgodogöra sig mer av texten när vi arbetat oss igenom detta ämnesområde på detta sätt. Detta är ett arbetssätt som vi tror på och kommer att genomföra åtskilliga gånger i olika ämnesområden i alla ämnen.

Vårt dialogiska klassrum

Jag skulle vilja kalla vårt klassrum för det dialogiska klassrummet och att jag skriver vårt beror på att vi är två pedagoger som arbetar mycket nära varandra. Vi heter Elisabeth Pettersson och Marie Trapp och tillsammans ansvarar vi för 28 elever i en åk 1-3. Min kollega Elisabeth Pettersson är 1-7 lärare med inriktning svenska, matematik och engelska. Jag som skriver om vårt klassrum är examinerad 1-7-lärare med inriktning svenska och SO samt idrott. Jag har en påbörjad speciallärarutbildning och under mina 15 år som lärare har jag alltid i någon form haft ett specialläraransvar.

För mig är ett språkligt eller dialogiskt klassrum ett klassrum där vi utgår från eleverna och deras förkunskaper genom att vi delger varandra vår samlade kunskap i samtal. Vi ger eleverna modeller, strategier och prövar hela tiden tillsammans med dialogen i centrum. Varje morgon möts våra elever av en hälsning på tavlan. Denna hälsning kan innehålla långa kluriga ord, ord som hör ihop, sammansatta ord, en ordklass eller kanske ord som vi pratat om tidigare och vi vill att eleverna skall få smaka på igen. Vi smakar ofta på ord genom att eleverna får ta orden i sin mun, sätta ordet i ett sammanhang både muntligt och skriftligt. När vi läser högt och det gör vi ofta använder vi olika läsförståelsestrategier varav en strategi handlar just om att reagera på nya ord och utreda deras betydelse.

Flera gånger/dag samlar vi eleverna kring en gemensam text som vi högläser.

Genom högläsningen synliggörs tysta tankeprocesser genom att jag stannar upp i texten och visar hur jag tänker och hur jag använder olika förståelsestrategier. I mitt arbete som lärare har högläsningen blivit ett mycket viktigt verktyg för att visa eleverna hur man kan ta sig in i texter och förstå innehållet både på, mellan och bortom raderna.

Forskningsbaserade modeller

Vi bygger vår strukturerade undervisning i läsförståelsestrategier på några forskningsbaserade modeller hämtade från USA. De kallas reciprocal teaching, RT och transactional teaching, TSI och handlar om att man undervisar explicit i förståelsestrategier och att man som pedagog är vägvisare och stöttepelare. Dialogen om textens innehåll är viktigt och man når det genom att samtala strukturerat om texten med strategierna som hjälp.(Westlund 2010) RT och TSI bygger på 4 grundstrategier men i vår undervisning använder vi oss av fler strategier.

Redan i förskoleklass introducerar vi de läsförståelsestrategier som man har sett att goda läsare använder sig av; att förutspå, att utreda nya ord och uttryck, att ställa frågor, att se inre bilder och att sammanfatta. Vi konkretiserar dessa strategier genom att vi använder figurer som skall ses som tillfälliga tankestöd speciellt för lite yngre elever. Våra figurer är; Spågumman, Detektiven, Reportern, Konstnären och Cowboyen. Dessa ”Läsfixare” hjälper oss att samtala om textens innehåll på ett strukturerat sätt. Dessa Läsfixare hjälper också till att höja läsengagemanget och viljan att läsa vidare i texten. Jag har inte träffat ett enda barn som inte vill veta hur det kommer att gå efter att vi har förutspått texten tillsammans.

För mig är ”Reportern” något av en nyckelstrategi då vi genom att ställa frågor når olika nivåer i texten. När vi använder den strategin så händer någonting i klassrummet. Samtalet om textens innehåll får liv och kopplas till elevernas erfarenheter. -”Reportern gör så att jag får syn på hur andra tänker” uttryckte en 7-årig pojke och det är precis det som sker i klassrummet när vi ställer frågor och funderar ut svaren tillsammans i klassrummet.

I vårt klassrum ser vi det som jätteviktigt att förmedla ett kritiskt förhållningssätt till olika typer av texter och fakta. Inspirerade av den forskningsbaserade modellen QtA försöker vi alltid att få syn på författaren bakom texten och ifrågasätta hans/hennes auktoritet. -Vad vill författaren säga med texten? Varför använder författaren detta ord här? Skulle han/hon kunnat använda ett annat ord här? Vilket? På vilket vis hjälper författaren dig att skapa inre bilder? (Reichenberg, 2010)

Under läsåret som gått har vi haft förmånen att dela med oss av vår strukturerade undervisning i läsförståelsestrategier i projektet ”En läsande klass”. Läs mer på www.enlasandeklass.se

Inkluderande arbetssätt

Jag ser högläsningen som väldigt inkluderande eftersom alla barn och elever kan delta. Små som stora, elever med avkodningssvårigheter och elever med ett andra språk mfl. Eftersom samtalet om textens innehåll är viktigast så är dialogen och språket i centrum. Högläsningen är en viktig del i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Under de år som jag har arbetat medvetet utifrån högläsningen har jag sett elever med specifika läs- och skrivsvårigheter blomma upp under dessa lektioner. Eftersom högläsningen inte är avhängigt avkodningen kan dessa elever delta genom att reflektera kring texten, ställa frågor, göra textkopplingar m m.

Att aldrig acceptera att jag inte förstår är viktigt och gör att vi måste stanna upp i texten och utreda ord och uttryck som är nya för oss. Dessa ord samlar vi i en ordbank som eleverna sedan får använda på en mängd olika sätt. Genom detta medvetna arbete med att uppmärksamma nya ord och ordens betydelse ökar vi våra elevers ordförråd, någonting som visat sig vara avhängigt om man skall förstå en text eller inte. 

Olika texttyper

En annan oerhört viktig faktor för att elever skall kunna tillägna sig och förstå en text är att man utgår från tidigare erfarenhet och aktiverar förförståelse. Detta sker bl a genom att man använder förståelsestrategin att förutspå både på skönlitteratur men framförallt på sakprosatexter. Genom att leta ledtrådar i bilder, rubriker, bildtexter m m kan vi redan före läsningen veta oerhört mycket om vad det är för typ av text vi kommer att läsa och vad den kommer att berätta.

I vårt klassrum förekommer alla typer av texter, inte bara skönlitteratur och vi upplever att eleverna är oerhört hjälpta av att använda läsförståelsestrategier i alla ämnen på alla texter. Genom att läsa en texttyp och synliggöra textens uppbyggnad och särdrag skapas även en förutsättning att kunna skriva egna texter i samma genre. I vårt klassrum hör läsa och skriva ihop och läser vi exempelvis nyhetsartiklar, sagor, dikter m m så känns det som en självklarhet att låta eleverna även skriva sådana texter. Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Innan eleverna skriver på egen hand skapar vi ofta en text gemensamt. Vi har upptäckt att detta arbetssätt har många likheter med Gibbons cirkelmodell, där man integrerar: tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen.(Gibbons  Enkelt beskrivet bygger cirkelmodellen bygger på 4 faser:

# Fas 1 Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper

# Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder

# Fas 3 Skriva en gemensam text

# Fas 4 Skriva en text individuellt eller i par

I min läs- och skrivundervisning har jag i stort sett alltid gått från det muntliga språket till det skriftliga och från det konkreta till det abstrakta. Det kan handla om att vi tillsammans sätter ord på sådant som vi upplevt tillsammans. Vi kanske pratar om bilder från en gemensam skogsutflykt, samlar ord i en ordbank och återberättar muntligt för varandra. Detta utmynnar också ofta i skrivande.

I vårt klassrum arbetar vi också utifrån ”Att skriva sig till läsning” där de digitala verktygen blir viktiga och framförallt motivationshöjande för att ta sig in i skriftspråkets värld. Redan i förskoleklass får eleverna skapa texter på dator tillsammans med skrivkompis. Eleverna sitter alltid i par och skriver tillsammans för att språk och dialog skall vara i centrum. Till en början handlar det mycket om att kunna koppla ljud- bokstav men så småningom skapas texter som eleverna även får lästräna på. För oss är det oerhört viktigt att både läsa och skriva känns meningsfullt och därför är vi noga med att ha en mottagare. Vi läser för barnen på förskolan och vi lägger ut våra texter på bloggen så att både föräldrar, kamrater och våra bloggläsare kan kommentera. Under det senaste läsåret har vi haft kontakt med flera andra klasser som bloggar och haft utbyte i form av att vi läser och kommentarer varandras arbete.

Från gemensam läsning till egen läsning

Vårt långsiktiga mål och syftet med att arbeta strukturerat med läsförståelsestrategier är att eleverna skall ta med sig verktygen, strategierna in i sin egen läsning. För vissa elever går denna process snabbt medan andra elever behöver fortsatt mycket lärarstöd. Progressionen från att läsa gemensamt till egen läsning har vi löst genom att vi låter eleverna läsa och samtala om textens innehåll i grupp eller i par. Då kan vi pedagoger samla de elever som ännu inte är där i sin läsutveckling i en grupp och tillsammans arbeta oss igenom en text.

När eleverna arbetar i grupp med en text får de ibland ta rollen som Läsfixare, d v s ta ansvaret för att använda en strategi under läsningen. Då läser de elever som vill fram till markerat lässtopp och vid lässtoppet får varje ”Läsfixare” i tur och ordning redogöra för sitt arbete. Detta arbetssätt är mycket uppskattat av eleverna och elevaktiviteten är hög. Jag som pedagog fungerar som handledare och stöttar de elever som behöver lite extra.

Läraren som bedömningsverktyg

När man öppnar upp sitt klassrum och hela tiden ser språket och dialogen som det viktigaste ser man rätt snart vilka elever som är aktiva i samtalen , som kan koppla till egna erfarenheter, som kan ställa frågor på olika nivåer och som reagerar när de inte förstår. Man ser också vilka elever som inte är så aktiva och som behöver stöttning i detta arbete. Undervisningen blir då även ett bedömningsverktyg. Caroline Liberg, docent och läsforskare menar att det inte finns några enkla metoder för att mäta läsförståelse utan att det är vid textsamtalen med eleverna som man som lärare får syn på deras läsutveckling och utifrån min egen erfarenhet håller jag verkligen med henne. De elever som behöver stöd i att utveckla fungerande strategier i läsförståelse behöver inte några andra metoder utan snarare ett mindre sammanhang med mycket lärarstöd. I specialundervisningen stöttar jag dessa elever genom att vi läser och bearbetar en text i mindre grupp på 2-3 elever.  Elevaktiviteten och talutrymmet blir större och jag kan vid behov gå in och modellera hur jag använder mina läsförståelsestrategier.

För att tydliggöra mål och syfte med vårt arbete använder vi oss av pedagogiska planeringar som vi delger både elever och föräldrar. Dessa lpp utvärderar vi emot och har som grund i elevens kunskapsutveckling. Vi dokumenterar och visar på elevens kunskapsutveckling genom olika verktyg. Ett verktyg är God läsutveckling där eleven kan följa sin egen utveckling i ett överskådligt schema uppdelat på 4 dimensioner. Fonologisk medvetenhet, Avkodning, Läsflyt och Läsförståelse. Vi spelar även in elevens läsning en gång/termin för att eleven skall kunna följa sin utveckling på ett konkret sätt.

I vårt klassrum lämnas aldrig eleverna ensamma i sitt lärande. Genom att eleverna får diskutera, argumentera, delta, ingå, påverka, medverka och i ständig dialog med mig, sina kamrater och sig själva, delar vi upplevelserna av innehållet. Textsamtal ökar också elevernas delaktighet, då de varje lektion får tillfällen att uttrycka sig muntligt och lära av och med varandra. Ur den gemensamma läsningen får eleverna verktyg och läsengagemang som eleven kan ta med sig in i det självständiga läsandet.

 ”Självständigt läsande föds ur den gemensamma läsningen” (Körling)

Referenslista:

Gibbons, P (2002) Stärk språket stärk lärandet. Hallgren och Fallgren

Körling, A  (2012) Den meningsfulla högläsningen. Natur och Kultur

Reichenberg, M (2010) Vägar till läsförståelse. Natur och Kultur

Westlund, B (2012) Att undervisa i läsförståelse. Natur och Kultur

Min mailadress; marie.trapp@nykoping.se

Min blogg; http://marietrapp.blogspot.se/

Vår skolblogg; http://rabyskolan2014-15.blogspot.se/

Marie Trapp

Språk i alla ämnen - idrott och hälsa

Det finns en stor fördel med att kombinera tjänsten som klasslärare med att också ha idrott. Nämligen att man har koll på vilka arbetsområden, förmågor och begrepp som är i fokus i alla ämnen. Vi arbetar för tillfället med ett stort ämnesövergripande område i SV/SO/NO och då är det självklart roligt att förstärka detta arbete även på idrotten.

 I vårt ämnesövergripande tema (http://marietrapp.blogspot.se/2014/09/ovantat-besok.html) om vårt lilla ägg som blev en larv, som blev en puppa har nu puppan kläckts och en fin liten fjäril har tittat fram. Liksom larven kommunicerar denna fjäril med hjälp av brev och i går var det dags igen att plocka fram våra Läsfixare och läsa och förstå vad fjärilen vill säga oss.Vi fick verkligen läsa mellan raderna för att förstå varför vissa lekar fungerat bra och vissa mindre bra. 

Dessa lekar kändes väldigt naturligt att ta upp som aktiviteter på idrotten. Sagt och gjort ett fjärilstema med lekar planerades och genomfördes. Som uppvärmning fick eleverna fladdra som fjärilar runt i salen. Därefter var det dags för fjärilarna att hämta så mycket nektar som möjligt på ängen. De flög och hämtade och skulle sedan lämna i sitt bo. Problemet var bara att på ängen fanns "fjärilshåvare" som gjorde sitt yttersta för att fånga fjärilarna. Blev man fångad så fick man lämna tillbaka sin nektar och försöka igen.

Vi lekte också under fjärilens vingar kom och fjärilssmyg. Till sist som nedvarvning lekte vi "Ett skepp kommer lastat"och då fick eleverna verkligen användning för de begrepp som de lärt sig genom att läsa och skriva om fjärilar. Skeppet som kom lastat kunde nämligen bara ta med sig fjärils ord.  Riktigt roligt att se vilka ord och begrepp eleverna plockade fram. Sugsnabel, fjäll, sällsynta, puppa, ömtåliga, vingar m m. Vi gjorde detta till en minneslek och koncentrationsövning också eftersom man skulle försöka minnas vad kompisarna före sagt. 
En mycket lyckad lektion med både rörelse och språk i fokus.

Som alltid får även Läsfixarna vara med oss på idrotten. Vi  förutspår vad  lekar kan tänkas handla, vad man skall göra utifrån lekens namn, vi ställer frågor om lekarna, reder ut ord om det behövs och vi avslutar alltid med att sammanfatta vad vi gjort.

Läsfixarna och Vips

I år testar vi ett nytt läromedel med våra elever i årskurs 1. Vi har nu läst fyra kapitel i läsläran som heter Vips skriven av Lena Hultgren och verkligen dragits med och fascinerats av det spännande innehållet. Till denna läslära har vi kopplat vårt lässtrategiarbete och har under tre kapitel fokuserat på Spågumman d v s att göra förutsägelser. Vi har utifrån de fina bilder och visor som tillhör materialet förutspått vad kapitlet kommer att handla om. Varje kapitel är uppbyggt kring en huvudperson som vi får känna lite närmre, som förknippas med en bokstav och som det finns både en bild på och en visa om. Varje huvudperson som är hund har ett eget rum på Vov hotell. I vårt klassrum finns denna fina bild på alla rum och på receptionen. Det känns som vi är en del av detta hotell och att vi på måndagar får kliva in och veta mer vad som händer där.

Denna vecka var det dags för en ny Läsfixare att presentera sig och denna gång var det Detektiven som gjorde entré. Jag modellerade hur man kan göra när man stöter på nya ord i texten. Genom att jag tänkte högt kring strategier som läsa om ordet, stycket, läsa vidare i texten, slå upp ordet m m. Vi samlade orden på vår Detektivtavla. Denna tavla kommer förstås att fyllas på och snart kommer vi ha en hel ordbank kring innehållet i Vips-boken. Dessa ord kan vi använda för att återberätta, sortera, leta bokstäver m m.

I boken om Vips finns även några små varelser som kallas "De osynliga små". Dessa varelser har också fått flytta in i klassrummet och hittar på både det ena och det andra. Vi kan ännu inte riktigt bestämma oss för om de är snälla eller elaka.

Stödstrukturer i läsa och skriva kompletterar och befruktar varandra

Brev från Hjärtegrynet

I vårt härliga ämnesövergripande tema (http://marietrapp.blogspot.se/2014/09/ovantat-besok.html)
om vårt lilla ägg som blev en larv, som blev en puppa har nu puppan kläckts och en fin liten fjäril har tittat fram. Liksom larven kommunicerar denna fjäril med hjälp av brev och i dag var det dags igen att plocka fram våra Läsfixare och läsa och förstå vad fjärilen vill säga oss.Vi fick verkligen läsa mellan raderna för att förstå varför vissa lekar fungerat bra och vissa mindre bra. Vi fick också fundera över varför fjärilen måste ge sig av och vad vi skulle kunna "tanka" den med. Tillsammans bestämde vi oss för att ha en fruktfest med sång, musik, diktläsning m m.

Dikt om vår fjäril

Vi har tidigare skrivit även dikter i detta tema eftersom vår fjärilsmamma började med att skicka oss en dikt. Alltid när vi ger oss på en ny texttyp bygger vi upp elevernas förförståelse genom att tillsammans läsa den genren, bena ut vad som är typiskt, texttypiska ord vad man ska tänka på o s v. Efter att vi har läst den gemensamma texten skriver vi även tillsammans före eleverna skriver själva. Detta arbetssätt kallas för Cirkelmodellen och är användbart i alla genrer på alla stadier i skolan. Eleverna får en modell och en stödstruktur för hur en viss typ av texter kan förstås och skrivas. Här kan ni se hur vi arbetade med brev.http://marietrapp.blogspot.se/2014/09/vikten-av-stodstrukturer-bade-i-lasande.html

Som sagt brev, dikter och dessutom sakprosa har vi valt att fokusera på inom detta ämnesområde. När det gäller faktatexterna kändes det väldigt naturligt att utgå från texter om fjärilar. I "En Läsande klass" finns det en jättebra text att utgå ifrån. http://enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/04/djur_och_vaxter_hos_oss_a-k_fjarilar.pdf

Även skrivande bygger på dialog

Denna text tog vi oss an med hjälp av läsförståelsestrategierna. Vi förutspådde, utredde ord, ställde frågor men framförallt lät vi Cowboyen arbeta genom att plocka ut de viktigaste nyckelorden. Dessa dokumenterade vi tillsammans  i den skrivbara digitala läsloggen. Loggen skrev vi sedan ut för att ha som stöd i det egna skrivandet. Lektionen efter pratade vi återigen vad som kännetecknar en sakprosatext och vad man ska tänka på vid skrivande i den genren. Eleverna tog därefter plats vid datorerna med sina skrivkompisar och började tillsammans skapa en faktatext om fjärilar.

Slutligen måste jag bara få dela med mig av vår lyckade bilduppgift kopplat till detta tema.

Tankar om debattartikeln i Pedagogiska magasinet

Debattartikeln i Pedagogiska magasinet gör mig både ledsen, arg och frustrerad men inser att det är för att det känns så jobbigt i hjärteroten när någonting som man har lagt ner sin själ i kritiseras. Inser i samma stund, när hjärnan kopplats på, att det är viktigt och bra att saker och ting problematiseras och att även kritiska röster måste få ta plats i debatten. 

För fem år sedan gick jag på speciallärarprogrammet i Linköping och hade då Barbro Westlunds bok "Att undervisa som läsförståelse" som kurslitteratur. Jag läste denna bok om och om igen och var så evinnerligt lycklig att jag äntligen hittat verktyg för att hjälpa de elever som trots god avkodning inte hade någon behållning av texten för att de inte kunde tränga in i den och förstå den på djupet. Jag läste även annan litteratur av Elbro, Lundberg, Liberg mfl och alla framförde vikten av att undervisa explicit i läsförståelsestrategier. Under fem års tid har vi prövat att undervisa strukturerat och medvetet i läsförståelse utifrån de strategier som man har sett att goda läsare använder sig av och resultatet har inte låtit vänta på sig. Vi har jättefina resultat på standardiserade läsförståelsetest och vår undervisning har hela tiden förfinats och utvecklats. Idag genomsyrar vårt förhållningssätt till texter alla ämnen och utgör kärnan i ett språkutvecklande arbetssätt.

Kärnan i en språkinriktad undervisning:

• initiera och ge utrymme för diskussion
• hög elevaktivitet
• utgå från elevernas förkunskaper
• ge rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva inom olika textyper i olika ämnen.
• skapa förståelse för texters olika struktur och uppmärksamma textens specifika ordförråd.

(Stehagen 2014)

Vi kopplar lässtrategiarbetet till skrivande och arbetar alltmer ämnesövergripande med förmågorna i fokus. En holistiskt syn på läsundervisning där alla läsningens delar får ta plats och kopplas även till skrivande och annan undervisning. Jag har många exempel på vårt arbetssätt på denna blogg.

Våren 2013 fick vi ett erbjudande om att dela med oss av vår undervisning i ett projekt som barnboksförfattaren Martin Widmark tagit initiativ till.  Det första vi började med när vi fick uppdraget att dela med oss av vår undervisning var att läsa vetenskapliga rapporter, böcker av Westlund, Lundberg, Reichenberg mfl. Vi hade läst dem tidigare men nu blev det verkligen en djupläsning. Vi strukturerade upp våra lektionsplaneringar utifrån den forskningsteori vi läst. Vi bollade tankar och ideer med flera olika forskare och tillsammans skrev vi en metoddel som vilade på vetenskaplig grund.

En Läsande Klass  utgår från textsamtalet som viktigaste byggsten i att utveckla läsförståelse. Modellerna som materialet utgår ifrån är forskningsbaserade: reciprok undervisning (RT – Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) – där lärare och elever samtalar om och synliggör strategier, samt QtA (Questioning the Author) vilket innebär att man flyttar ansvaret för förståelsen av innehållet i texten från eleven till författaren genom att kritiskt granska texten och ställa frågor.

Vi kallar inte "En läsande klass" för EN metod som bygger på EN forskningsbaserad modell utan mer som ett förhållningssätt till texter med dialogen i centrum. Vi delar med oss av den undervisning som förekommer i våra klassrum – inget annat! Under de år som vi arbetat med läsförståelsestrategier har vi alltid pratat med eleverna om deras inre bilder och hur viktiga de är för läsupplevelsen. Flera forskare poängterar också vikten av denna strategi, att visualisera och skapa inre bilder. Vi har aldrig någonsin pekat på att denna strategi skulle ingå i RT utan tydligt skrivit att vi fem pedagoger som skrivit studiehandledningen lagt till den. Tro det eller ej men genom att göra detta vilar inte längre vår undervisning och vår studiehandledning på vetenskaplig grund och En Läsande klass har helt plötsligt blivit ett hemmabygge. Jag vet nog inget läromedel/undervisningsmaterial som nagelfarits så mycket innan det getts ut. Manuset har hela tiden varit öppet för alla intresserade i stiftelsen, i de inblandade förlagen och två mycket erfarna redaktörer har lusläst och redigerat.

Att det är vanliga undervisande pedagoger som skriver för andra pedagoger tror jag är en styrka. Vi har dessutom varit väldigt tydliga med hur vi vill att man skall se på lektionsförslagen och studiehandledningen; 

"Lektionsförslagen som vi presenterar i studiehandledningen ska ses som en tillfällig stödstruktur för lärare för att de sedan ska kunna införliva arbetet med läsförståelsestrategier i sin dagliga undervisning. Denna undervisning kommer då att kunna ges i de ämnesområden och med de texter som är aktuella i den vanliga undervisningen i skolans alla ämnen."

"Texterna som vi har valt och lektionsplaneringarna vi har skrivit ska ses som förslag på hur man kan arbeta . Låt dig inspireras, men gör detta material till ditt eget genom att testa, lägga till och dra ifrån som det passar dig och din klass/grupp."

De litterära texter vi har valt som nu faktiskt utgör en fantastisk textskatt har vi verkligen inte valt slumpmässigt utan eftertanke. Vi har lagt ned enormt mycket tid på att läsa barn- och ungdomsböcker och valt utifrån tema och genre men också utifrån läsengagemang och koppling till strategi. Självklart håller en del texter högre kvalite än andra och visst kan man bli frustrerad att en text tar slut innan man läst färdigt den. Men detta är ingenting vi har kunnat styra över. Istället önskar vi att man ser textskatten som ett smörgåsbord av texter. Att välja och vraka utifrån och samtidigt se dessa texter med handledning som en inkörsport till en mer strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier.På mina föreläsningar tipsar jag om de översikter som följer med materialet och där man kan se att vi e x har 15 texter om barns rätt, 15 nyhetsartiklar, 15 fantastiska texter om vänskap och kärlek och många, många fler.

Självklart är det bra med granskning och ett kritiskt förhållningssätt och som duktig, engagerad och påläst pedagog är du van att göra didaktiska val bland metoder och läromedel."Du måste alltid tänka över dina didaktiska val och veta varför du väljer att göra på ett eller annat sätt. Var ska du och dina elever? Vad ska du bedöma i slutändan och hur ska du undervisa för att nå dit?"  Att säga att pedagoger kommer att följa denna studiehandledning mot sin vilja och se detta som en receptbok som man slaviskt skall följa är att nedvärdera lärarkåren och vår yrkesprofession.

Men självklart finns det också risker och jag tycker att man skall ta både Westlunds  och dessa författares oro på allvar. Vi måste se upp så att vi inte fastnar i strategierna och att undervisningen blir instrumentell. Strategierna är bara tillfälliga tankestöd. Målet är att på djupet förstå det man läser. Låt diskussionerna om textens innehåll ta fart i klassrummet och var inte rädd för att släppa taget om strategierna.

Jag tror på oss pedagoger och jag tror att vi genom det kollegiala lärande både inom skolan och i det utvidgade kollegiet kommer att möta En läsande klass på det sätt som vi i projektet hela tiden har önskat. Jag tror också på den våg som sveper in över landet där pedagoger och elever faktiskt börjar att kommunicera läsförståelse. Jag tror även på den positiva anda som pedagoger runt om i landet ger uttryck för och de underbart fina exempel som vi får ta del av varje dag i vår facebooksgrupp.  Pedagoger som efter 40 år i yrket känner att de äntligen fått verktyg att undervisa sina elever i läsförståelse. Från och med nu väljer jag att se allt detta positiva och ta fasta på det. Så många pedagoger kan inte ha fel!